tisdag 28 juli 2009

Män i Klänning


Alltså. Så länge en Man har kvar sin pillevink så är det en Man. Även om han klär sig i klänning, sminkar sig och framträder i rapport MED sin fru och är besviken/arg/oförstående till att INTE få ändra sitt namn till Stina-Håkan hos myndigheterna.

Idiot.

Han får göra vad han vil, med vem han vill, det skiter jag fullkommligt i. Frugan hans får känna sig modern och upplyst i sin värld, det skiter högaktningsfullt i med. Var och en gör vad som är bäst för den. Jag kan kalla han för stinahåkan om han vill. Nemas problemas.

Lindarw såg jag på allsången, han och gänget har säkert kvar sina pillevinkar. De flesta dragqueens har det. Annars gissar jag att de inte kan kallas för dragqueens. De andra män jag vet som klär sig i kvinnokläder lite till och från och som INTE är artister, och är gifta MED kvinnor, har också kvar sina pillevinkar. Och sina fruar har de kvar med. Och de vill inte byta namn. Eller känner sig kränkta för att de inte får det.

De som opererar bort sin pillevink måste genomgå år av utredningar för att se om de är psykiskt stabila nog för att byta kön. Så att det inte slinter igenom psykfall. Så de få personer som blir opererade i vårt land är faktiskt stabila i kolan.

Om Stinahåkan står i kö till att bli opererad, det missade jag, men jag tror att så inte är fallet. För då har man inga behov av att göra som stinahåkan, med fru, gjorde. För man vet att snart är man i mål liksom.

Stinahåkan är inte som han ska antagligen och helt enkelt. Tippar han åker in på dingdonghuset titt som tätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar