Pillad På

Ska jag bli I Morgon. På salong. Avslutar sen dagen med att Träffa General Patton. Sen kanske få min mobil i handen igen. "Vilken Dag.." för att återigen citera Olle i Pistvakt. Djuprengöring av porer och hela fadderuttan. Skall ärligt erkänna att det var 100 år sen jag var på en sån. Hyn min är bra mycket renare och friskare nu efter det att jag slutat röka, men de gamla stressutslagen finns kvar. Och mina porisar. Och min till och från acne som hälsar på titt som tätt. Mest tätt.

Kanske kan bli lite lady av mig ändå. Mamma och mormor skulle bli överlyckliga, för de fatta inte vad som hände både gällande mitt yrkesval och min icke existerande intresse för kläder, smink och annat girly.

Beacouse i´m worth it. Så brukar jag säga till Kollegan när jag ingående berättat hur jag ska sänka och spöa vissa idioter på kneget.

Tog fram en Bild

För att riktigt plåga mig själv och ge mig riktigt dåligt samvete för att jag har låtit mig själv förfalla. Igen. Så jag mentalt förbereder mig på att denna maskin är vad som gäller. Tre gånger i veckan. Thats the deal. De övriga två av veckans fem arbetsdagar är det boxning på morgonen som avhandlas.

Måndag, onsdag och torsdag alltså. Hur ska jag få till det? Vi har inte så många maskiner på kneget, så efter "normal" arbetstid står det alltid några lirare på dessa få maskiner vi har, Ju längre jag jobbar över, desstå större chans att stå på makapären solo. Det är vad som gäller- eller att stå där varje morgon innan kl 07.00.

Välja mellan pest eller kolera. Gå upp tidigt igen för att ha det gjort innan arbetstid...... Och jag börjar Aptidigt. Aptidigt. Alternativ två är att eventuellt slå ner idioterna nere på knegets gym på eftermiddagarna/ tidiga kvällarna.

Alternativ tre är att tjacka ett kort på ett gym här i min närhet som jag hittat. Verkar faktiskt vara helt ok. Trist när det ligger centralt, för att då finns det massa nippertippor som tränar i full makeup. Som inte svettas eller tar i. Så jag känner förakt och vill slå ner de vega fruntimmrena. Eller, så är det fullt med såna karlar med bara låtsasmuskler. (Pumpade). Ingen kraft bara cosmetica. Eller kan ma nha en sån röta att de peronerna håller sig till de mera trendiga gymen? Får allt ta mig ner oc hta en look på stället.

Och hur gör jag i jul. Tre veckor är jag ledig. Ska jag ta mig ner till jobbet då, varje dag för att träna. Ingen är ju så glad som jag när jag slipper se eller vara på kneget ju.

Vilka I-landsproblem. Men allvarligt. What to do.

ÅterIgen. Måndag..............

Men den har inte varit lika överjävlig som de andra. De ryktas på stan att min mobil kommer in till butik i morgon. De sa herrarna i butiken till mig då jag klev in som en baglady, lastad till över min skalle med kassar och paket och med en massa flaskor från bolaget i mina händer. Svettig och med tokblick. I kraftigt behov av att träffa min frissa. Milt sagt. Fokuserad och Apless på den fula skypetelefonen. Jag tittade på den unge mannen i försäljningsdisken som sa "Och vad kan jag hjälpa dig med...." då han fick syn på mig.

"Hej.." sa jag till den unge mannen. "Det är jag. Igen." "Var är min telefon..."

DårHuset: Världens Bästa Man

Ska LillPatton träffa i veckan. På tisdag. OH vad LillPatton Ser Fram emot Detta. Det var Allt för Länge sen Vi sågs. General Patton. Världens Bästa karl samt En av de få Personer här i Världen som LillPatton litar På.

Har Sagt det Förr och LillPatton Säger det Igen.. : Hade inte General Patton Funnits och Stöttat och Hejat på LillPatton i sina Tankebanor, genom Allt Elände och Psykningar som VGurra Försökt skicka På LillPatton Och knäcka LillPatton Med under denna Ganska långa Tid.... Då Hade LillPatton Mått bra Mycket sämre Än vad LillPatton Har gjort, eller Tillåtit sig Att må.

Drömmen vore Att General Patton Såg LillPatton Sänka VGurra. På Bästa läktarplats skulle Gwneral Patton sitta. Tillsammans med LillPatton. För herrejösses- LillPatton kommer Också sittar På läktaren och Titta på. VGurra Behöver Ingen hjälp Med att Åka rätt In i kaklet. Man Bara hjälper Till lite Lätt med Passningarna som Kommer till En så de Hamnar rätt. Sen Kommer VGurra smälla in så Hårt i Kaklet att Pannbenet går av På Han.

På Resan hem Från staden Där de Var i några Dagar hade LillPatton VGurra Bredvid sig på Flyger på Väg hem. LillPatton Fick anstränga sig Hårt för att Titta idioten i Ögonen och se Glad ut då VGurra Tilltalade LillPatton. LillPatton tänkte då På Läckerbiten. Då Glittrar alltid Ögonen på LillPatton. Det Gör Ögonen på LillPatton Då Hon tänker på Den man som Tycker att LillPatton citat "Fullständigt Osar av Sex.." "slutcitat. ...............

VGurra Gillar inte LillPatton. Gud. Vad. Det. Märktes. Speciellt. Där. Nere. På.Resan.

Den Övriga Personalen på Dårhuset Gillar Inte, eller Litar på VGurra. Gud. Vad. Det. Märktes. Speciellt. Där. Nere. På resan.

Händer En katastrof På Dårhuset kommer Det Gå åt Helvet.Det vet All Personal. Som har En Egen Plan för Hur de Skall gå Tillväga Då det Smäller.

På tisdag ska LillPatton Äntligen Få Krama om General Patton.

Mallig

En sån här har jag monterat ihop själv. Satt i lampa som passa. Kopplat in sladdar. Köpte den idag med en massa andra julpryxar då Väninnan och jag ar ute på shopping och brunchtur. Den lyser nu vackert i mitt sovrum denna stjärna, och jag är mallig. Jävligt Mallig. Lite julmusik i bakgrunden, Håkan Hagergårds OH Helga Natt (som knäcker mig always) och jag blir harmonisk för att pula med såna här saker.

Och pajar den så får Bonden laga den då han kommer i veckan. Har gjort en liten hög här hemma med tekniska prylar som inte fungerar som han skall få nöjet att laga åt mig. En klar fördel med ett tekniskt geni som sällskapsherre. En Klar fördel.

Sen kommer min raring Tekniskt Ansvarig i veckan för att ta hand om datan min med alla uppdateringar och skydd som måste till. Det sköter han om.

Bonden får inte komma in i datan på ett bra tag. Ett bra tag.

Nu är Det Jul Igen

Det är inte nådigt vad det är grejor som behövs så här till jul. Allt jag köpte förra året som kräver lampor, sladdar och en hjärna med förmåga att sätta ihop eländet är trasigt. Jag behöer nytt. Stod och höll i en sån där fin julstjärna man har i fönstret, en orange julstjärna samma färg som jag och min syster hade i vårt sovrum under vår barndom.

En sådan stod jag och klämde på igår. Varje år samma sak. Jag klämmer. Tittar på instruktionene för hur man först sätter ihop själva stjärnan, sen instruktionen för hur man stoppar i lampan i stjärnan och vilken watt den lampan ska ha och inser att sådana lampor har inte jag hemma.

Sen fattar jag också att det inte är någon idé att jag köper den fina orangea julstjärnan, för jag fattar inte hur man sätter ihop den. Och skulle jag mmot förmodan få till det med julstjärnan så får jag inte upp den i fönstret. Att ha en bra bit över 3 meter i tak och inte en enda lång (eller heter det hög) stege så långt ögat når är inte så klokt, speciellt inte i jultider.

För har jag väl fått upp julstjärnan i gardinstången med ett snyggt och precist lassokast (japp, så jobbar jag här hemma, är faktiskt ganska träffsäker på sånt). Då inser jag att jag inte har förlängningssladdar. För så länga sladdar eller kablar kommer inte med i paketet med julstjärnan. Och nog för att jag har förlängningssladdar här hemma, det ska gudarna veta, så har jag inte i den modellen som behövs till julstjärnan. Och jag med mitt taskiga tålamod orkar inte, snarare vägrar gå i gubbaffärer med mina julprylar för att leta efter förlängsningssladdar och annat elände som behövs för att få det ljust och mysigt här hemma. Våga vägra förnedring liksom. Jag vet ju inte vad jag behöver i såna affärer.

En gång i livet gjort allt det där hemma, satte upp stjärnor i fönstren och jag vet inte allt. En gran hade jag med. En platsgran. Då rev jag ner gardinstången. Rätt ner i parketten med mig efter. Sen följde lampor och blommor från fönstret med i raset. Sen så blev det mörkt i lyan. Bäcksvart.

Fast det var på den tiden med förre värden, då propparna gick om man satte igång dammsugaren. Inga ljus hade jag hemma då. Det har man inte om man är runt 23- 24 år. Man har cigg, kaffe och kondomer hemma. Och mjölk till kaffet.

KulturSkolan

Det var ett tag sen. Har glömt vilken i ordningen det är. Hursomhelst. Den andra kvinnan i min kulturskola presenteras här. Robert Palmers version är min favorit, men den går inte att lägga upp. Tina duger bra. Addicted to Love. Vilken suverän Titel.

Gårdagens melodi var annars The PingPong song... med Iglesias. ."Do You Know what it Feels like To Be The "... har jag sjungit med stort tryck här vid otaliga tillfällen då jag drabbats av plötsliga emotions (antagligen) och fått ryck.

Smörsångare. And Love. Ta mig faen. Börjar jag krokna.



">

Slit & Släp

Dags att börja med det där diciplinerade jag höll på med under sensommaren och en bit in på hösten. Sen sket det sig. Träning. Varje dag. Måste fundera ut någonting smart. Tre dagar i veckan måste jag stå på crosstrainingmaskinen. Två andra dagar boxas jag. Morgon eller kväll..

Morgon eller kväll..... Morgon passar mig bäst rent "hurmankommerlossfrånjobbetdåmanskasluta..." mässigt- Eftersom jag allt som oftast måste jobba över. För att någonting har skett som stört min planering av dagen. Typ Idioter.

I know. Jag borde egentligen knalla hem. Ska hem och mata husdjuren får jag skylla på. Eller att jag ska hämta någon på dagis. Det skyller alla andra på.

Jag vill inte se ut som damen på bilden om några månader. Att sluta röka är inte bra för ens fysik. Verkligen inte.

P.s. Sen kan jag sätta fast glas mellan lökarna jag också. Fast det kunde jag även på den tiden jag rökte och var mera vältränad. Lökar har jag alltid haft så att säga.

Sleten

Vilken dålig pundare/alkoholist jag hade blivit. Fattar inte hur folk klarar av att gå på alkohol eller starkare prylar i flera dagar. Ett gäng av kollegorna var konstant packade från det vi sågs på kneget i onsdags morse till det att vi landade igår kväll. Och de var aldrig otrevliga. Respekt. Bara lite högljudda ibland. Då grappade jag min hand om deras "packet". Så tystnade de en stund.

Jag har skrattat så jag kiknat i dagarna tre. Härligt underbart det är att vara runt glada positiva människor. Framförallt underbart med folk som har tokblicken som en annan. Man kan spänna av lite då. Inte helt, men lite. Behöver inte vara rädd omgiven av vissa män från vårt gäng mitt i natten i arabkvarteren.

Ingen sömn heller fick de, vissa av kollegorna, eftersom de körde gropen. Dvs, "en för alla alla för en" ...Tuttialles i samma säng alltså. En av dem är flata så hon knoppa fint där med boysen. Varav två var så fulla att de banne mig var i närmat psykostillstånd, framför allt på nätterna då de vandrade runt och höll koll på läget. Hotellet och dess omgivningar antagligen. Vad vet jag.

Har ont i min mage och i min käkar av att ha skrattat så mycket. Har hållit låda också skall erkännas. Jag är inte tyst till vardags så jag blir inte tystare med alkohol i kroppen. Härlig känsla. Är lite hes och skrovlig i rösten. Ett släktdrag. Vi låter mycket med sprit i kroppen och glada gamaänger runt oss.

Nu är det dags att trilla ut och shoppa saker till kyl och frys och annat som saknas i detta hem. Det är advent i morgon hör jag det ryktas om.Behöver sådana där stakar man har i fönstren..

I´m Going DownDownDownDown

Det sången ahr jag sjungit på både på nerresan och på hemresan.

Hem nu så slockna alla teknik innan vi skulle starta. "I´m sorry... " sa piloten på knagglig engelska och viskade sen fram information ingen fattade.

"Jag vill Heeeem..." tänkte jag i vild panik där jag satt och krampaktigt höll fast en manlig kollegas stora högerarm mot min vänstra kroppshalva. Undrade även om planet skulle funka någonsin. Det planet verkade sjunga på sista versen. Men hellre hem med en halvvinge än att vara kvar. Orkade inte en natt till nämligen.

Ännu kan kärringen. Alkohola med de stora boysen i 2 dagar tar på krafterna. Vill jag lova.

Har klämt på manliga könsorgan, vaknat upp med två manliga kollegor i min säng som plötsligt vile hälsa på mitt i natten(de fick gå sen efter de sagt hej), dansat hethethet salsa med Läckerbiten och haft BrandMannen runt mig som också velat vara med som Läckerbiten men som som försökt få uppmärksamhet på helt fel sätt genom att Brotta ner mig och ta helvnelson på moi. Bara ett axplock av alla trevligheter vi haft.

Jag Flyger I morgon

(Detta blev lååååååångt. Men det är för att jag är nervös. Jag är rädd för flygplatser).


Och Blir borta till fredag. Fasen att jag inte kan blogga från staden dit vi ska. Allt är 3s fel. i 16 dagar har de haft mobilen.

Precis som tjuren på bilden, lika fokuserad är jag. Mot han jag kallar VGurra som skall få smaka på sin egen medicin. Även nere i den staden vi skall till. Och hemma på DårHuset, som vanligt.

Men nu skall här vilas och rekreationas.

Konferans heter det som vi skall på.Tror jag. Alkoholintag och bonding kallar vi som är navlade resor som detta för. VGurra har gjort ett hafsverk som vanligt. Ingen ordning. Ingen reda. Men det är skönt, för jag behöver ett litet break.

Det hela handlar om Vem kan dricka mest. Vem måste man gå och väcka. Vem är ständigt full. Vem sov inte på hotellet. Vem sov på hotellet fast i sällskap av utomstående som den raggat upp på nattklubb. Och tror att ingen vet. Vem sov hellre på golvet än i sängen.

Vilka går och provocerar tjuvarna i vars zon vi råkar bo i. Vem måste man efterlysa hos polisen. Vem har gått vilse. Vem är borta. Vem går runt och visar snorren och småjuckar mot allt av kvinnokön (transvestiter går bra det med). Det sistnämnda gör bara Finnen. Herr BlåLäpp. Men han slipper vi på denna resa. Men vi har vissa andra orotsmoment med på denna trip.

LäckerBiten och jag ska ha trevligt tillsammans. Har jag bestämt. Har fått bilder i skallen hela dagen. Trevliga. In colur.

Har en plan färdig om vilka som går först i striderna med lokalbefolkningen där nere då de försöker råna oss. (Svagast- först).

Sen ska Kollegan dricka öl som hon tycker om. Jag hänger med Kollegan till ölhaken och dricker vin. För det tycker jag om. Vi kommer att ha det så trevligt så. Skandaler sker alltid då våra andra kollegor är i farten. Trots att Vi knegar på ett Dårhus såhar vi alltid kul på våra resor.

Fast att jag måste alltid sköta mig. Och Kollegan med. Ibland är det inte kul med ansvar. Fast, vi är ju sådana ansvarstagande trista torra personer. Står liksom inte och nöter discogolvet kl 03.00 i en främmande stad.

På återhörande! Ska snacka med Gud nu. Igen. Har gjort så hela dagen. Haft pangknack idag därav. Jag tror inte på han nämligen så jag blir dissad.

Jag är flygrädd. Och brukar alltid råka ut för något. When flying. Checkar jag in själv Slår det aldrig fel. Oavsett land så tas jag av flygpolisen strax därefter säkerhetskontrollen. Det är något i min blick.

Nu har jag lärt mig, är jag som ett plåster på Kollegan. Som får vara min vårdare tills vi checkat in. KOllegan checkar in mig. Flyger jag privat så gör mina medresenärer samam sak. Jag checkar inte in mig själv. Det talas om för mig steg för steg vad jag skall göra innan vi kliver på flygplanet. Jag är fullkommligt livrädd för flygplatser. Det Paralyserar mig.

Jag har massor att göra då jag flyger. Då jag väl sitter ner i stolen spanas medresenärer, flygvärdinnor, stewardar och flygkaptener in. De som lastar på bagaget och den personeln som sprutar vatten/tankar/byter hjul.... på planet eller vad de nu gör spanas också noga in av mig. Hitintills har jag blivit nöjd. De måste gå på en bra teaterskola då de anställs av flygplatserna. De vet de är iakttagna av sådana stolpskott som jag. Act Safe är deras instructioner. Precis så om jag jobbar.

Sen kommer det lossna skruvar framför mig från taket, droppar från taket kommer läcka någonstans runtomkring mig, motorer som ... "TviTviTvivTvi*. Men jag sitter där, lugnt och sjunger en truddelutt för mig själv. Ser inte alls panikslagen ut. Faktiskt. Jag har pokerface. Men ögonen. Ögonen avslöjar mig.

I´ll be back.

Baconsnuvan

Till er alla. Från mig. En tidig julklapp. Vaccinkartan.

Klicka HÄR

SexBomb

Jag har beskrivit LäckerBiten för Väninnan. Lite mer ingående. LäckerBiten och jag jobbade ju tight ihop här i veckan som var. Hade tät kontakt så att säga.

Väninnan, Hon blev alldelles till sig i trosan. Det vet man för hon blir helt tyst. Och suckar djupt. LäckerBiten är en riktig Läckerbit.

Hade mobben funkat hade jag tagit bild på han. Och visat Väninnan. Inte bild här. Då skulle Damerna som läste här svimma. Och inte alls förstå hur jag kan få någonting gjort om dagarna. Kanske Kollegan kan bistå med det. Bild på LäckerBiten. Till damerna säger jag bara: Jag är ruggigt proffsig. Annars vinner man ingen respekt i den här branschen. Ni skulle bara veta vad jag är omringad av om dagarna. Vi snackar pluralis. Inte singular. Och I m not talking about mina närmsta Kollegor.

Om inte annat så kommer vi två svaga fruntimmer behöva eskort där nere dit vi ska bo. Det är visst värsta kvarteren. Typ Flempan/Rosengård/Rinkeby. Kan ni haja hur man kan misslyckas så med en bokning för en hel arme? Ofattbart. Men så går det då det är okontrollerat och skött av de med grava störningar.

Tjing för LäckerBiten som min eskortman. Dock så kommer kollegan och jag vara fint skyddade av alla våra manliga kollegor. De är fina killar. En del. Och bangar inte om det så skulle vara.

Om inte annat så är både Kollegan och jag för jädra bra på att slåss.

Ännu en Måndag

Den här måndagen har jag tillbringat tid på röntgen. Innan dess var jag på The NutHouse där jag knegar. Ingen är speciellt frisk där eller får speciellt mycket gjort. Med några få undantag. Mycket få.

Därför var det väldigt trevligt att idag få gå till röntgendoktorn. Man blir lite ompysslad fast de vrider och vänder och bände på en. Jag röntgades ståendes, sen ståendes med lite framskjutet knä.

Sen några bilder då jag låg på rygg med benet i lite olika vinklar. Ibland skulle fötterna vinklas åt olika håll också. Sen fick jag stå på knä på britsen medans de röntgade benet på lite olika sätt. "Knä fram-knä bak-böj ryggen-sträck på ryggen- lägg dig ner...." De drog i mig och jag höll balansen. Det var svettigt på röntgen. Och ont gjorde det.

Sen gick jag till 3 butiken. Jag må vara korkad på teknik. Men jag är inte helt jävla blåst. Min mobbe. Är inte klar. Inte på länga vägar. Allt är borta. Tuttialles. Fattar inte varför man ska spara saker på simkortet eller vad det heter, om mobilen skulle paja. För när mobilen pajar, då krackelerar allt och inget finns kvar. Förklara det för mig någon.

Han försökte kränga på mig ett 3 abbonemang till hemmatelefonen. Jag sa till han han var den 3e säljaren som försökt. Jag förklarade att "fixa fram min mobil så kan vi snacka om saken..." Han ville kränga på mig det nu. Jag sade "Men om allt är i en mobil, mitt hemnummer och mitt mobilnummer, och mobilen går sönder, precis som min nuvarande mobil som är på er verkstad sen två veckor, vad gör jag då..."

Jag fick en ny lånemobil. Lika ful med modernare version. Med bättre mottagning. Sen ska jag ha kompensation för att jag har haft tålamod med dem. Me betalar stora pengar till 3 varje månad. Stora slantar.

Annars, Herr Tekniskt Ansvarig, så är det jag som byter till gamla hederliga televerket igen. Den gamla sovjetkolossen kunde man alltid lita på. (Om jag byter till televerket betyder att Tekniskt Ansvarig för göra detta byte åt mig. Jag skriver på papper. He fix).

Sen får Tekniskt Ansvarig banne mig hänga med till butiken då jag kommer hem från resan, och slå i disken med sin batong. Eller köra fram TutTutbilen och dra på saftblandaren medans han griper dem, säljarna där, för störande av mitt tålamod.

Jag hatar måndagar.

Hantverkare Ska Det Vara

Eller allra minst en händig karl.

Idag har det satts upp tavlor, speglar,lampor och annat som skall vara på en vägg. Det har satts ihop, eller monterats heter det tror jag. Det har skruvats i och satts ihop efter konstens alla regler. Sladdar och förlängningsladdar och jag vet inte allt har kopplats ihop och isär.

Väninnan har gjort sånt. Inte jag. Jag låser mig bara då jag läser instruktioner. Jag fattar inget.Inte ens av ritningar. De ställer bara till det ännu mer i min skalle. Jag får mera frågor av instruktioner än vad de ger mig svar helt enkelt.

Jag är den som står för musklerna i Väninnans och min kamratskap så jag är den som hållit i tunga speglar och lampor och allt annat Väninnan skulle måtta innan det spikades upp på väggarna. Sen har jag stått på stege och hållt i tunga saker med mina armar och Väninnan har måttat. Sen har det spikats och borrats. En väldigt händig kvinna är hon, Väninnan.

Jag har inte tålamod för sånt. Allt hemma hos mig som har med teknik, sladdar, kablar.. mm... allt som har med det att göra utförs av Väninnan och Tekniskt Ansvarig.

När det är Tekniskt Ansvarig som gör sakerna här hemma så tillför jag inte ens muskler. Han sköter allt. Mycket bekvämare så.

Så jag behöver en händig karl. Som jag kan föda med min goda mat. Som jag nyss förstått att jag kan göra. Väldigt bra till och med.

Beware You men out there.

"Hej Min Fina Vackra Vän"

"Hoppas allt är väl med dig och att du får en fin dag. Tänker på dig och önskar dig all välgång. Tack för att du är med mig..."

Så börjar/ avslutar många kända människor sin text i sina inlägg eller vad det heter då man bloggar. Speciellt de kvinnliga skriver så. Det Låter trevligt och många känner sig säkert speciella av de orden. Och väldigt välkomna. Själv tycker jag att det verkar vara som upplagt för Stalkers och De Gränslösa som inte fatta vinken och tror att de har något ihop med den kända personen ännu mer än vad de säkerligen redan tror i sina inte riktigt ihopskruvade skallar som de har. Drugs and dåliga gener gör så med folk.

Funderade en microsekund på om jag med skulle börja hälsa och avsluta så. Trevligt och varmt. För jag tycker verkligen att det är ett mycket trevligt sätt att både hälsa och säga farväl på. Dock, för min del är det lite väl mycket psykosigt att säga så till några totalt okända människor. Min hjärna och nerver klarar inte sånt.

Jag säger ju inte ens så till min närmsta omgivning. Varesig Familj eller Vänner får sådan Greeting eller Goodbuy. TvåOchEttHalvtÅringen är den jag är varm och mysig mot. Och andra barn. Men bara dem mot dem. The Småfolket.

The Power Of Love

Jag har lite svårt att bestämma mig för vem jag ska klubba ner först. LäckerBiten, som är en överordnad. Eller Den Unge Mannen, som är en underordnad till mig. As if liksom. Men lite kul ska man väl få ha på jobbet. Har läst någonstans att dagdrömmar är bra för b la kreativiteten.

Läckerbiten och jag och några till reser på resa nästa vecka. Där skall jag roa mig med att driva han som jag kallar VGurra till vansinne. För VGurra kan se nyanser om man hjälper honom att se dem. Läckerbiten och jag är sådana som inte avslöjar oss med varesig kroppssspråk eller tonläge. Småsmå nyanser i ansiktsmusklerna och blickar avslöjar.

Om man är bra på att läsa sånt vill säga. Sen sådana där saker som att Läckerbiten hjälper mig att ta bort en tråd som är i samma färg som skjortan min på mina jobbarkläder, kanske inte är att läsa nyanser. Tråden som råkar ligga placerat på mitt högra bröstet. "Det ligger en tråd där..." sa LäckerBiten och förde ner sin hand, pekfinger och tumme ner mot bröstet mitt igår då vi stod bredvid varanda och väntade in nästa situation.

"Ska inte tafsa..." sa han och förde med stor koncentration ner sina fingrar på min skjorta utan att röra vid min kropp. Jag sa ingeting. Tror jag. Eller så sa jag "Det tror jag inte att du gör..." och tittade upp, då han är lång. .. Jag hade fullt sjå med att slå bort alla syndiga tankar som flög runt i min skalle där jag såg hans hand sakta sakta närma sig mitt högra bröst.

Precision. Fokuserat. Me like.

Den unge Mannen. Gud hjälpe mig. Men det kliar i mig. Massor. Mycket. Multo. Så som Läckerbiten gör med mig, så gör jag med Den Unge Mannen.

Det borde vara LäckerBiten och jag som får till det först. Två fula fiskar gör en fin pöl. Den Unge Mannen är en alltför allvarlig man för att man ska leka med han.

13 Dagar

Och fortfarande ingen mobil i min hand.....

Jag börjar på allvar tro att den är skickad till NASA. Allra minst så är den inne hos några högt begåvade människor, med massa märkliga kunskaper på det där tekniska prylarnas område.

Tror att när jag väl får hämta ut den, min kära mobil, så kommer det samtidigt vara en förfrågan om jag kan komma på en frågestund hos Sveriges Alla Högt Tekniskt Begåvade Människors Klubb. De bjuder på middag och god dryck. Samt så kommer de att få be att få vara runt mig och mitt handhavande av tekniska prylar dygnet runt under några veckors tid.

Jag ska givetvis svara JA på den förfrågan. Man vill ju hjälpa forskningen framåt.

Här Var Det Livat

I natt, så där runt klockan 01.00 vaknade jag av illvrål genom väggarna. Igen.

"HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP..... " skriker en människa i full fast ton och med kraftfull röst. Hela tiden hörs genom väggarna detta "HJÄÄÄÄÄÄÄÄLP:.."

Det är den äldre damen här i huset, närmare 95 år. Börjar bli skröplig. Det är en väldigt vänlig och snäll dam, mycket parant och stilig.

Denna Dam väckte mig även i torsdags natt klockan 05.00 med sitt vrål.

Det tog mig då några sekunder att fatta Vad Det Var Som Lät... Var Det Lät Ifrån.... Om vrålaren hade skadat sig ...(lät inte så på vrålen) samt så förstod jag att Damen som vrålade var senil.

För vrålen var ÅngestVrål. Av kaliber 4. Tack och lov. De finns i större styrka. Är inte speciellt trevligt att behöva lyssna på.

Jag blev förbannad över att ingen granne närmare henne än mig gjorde något. Hör jag så hör de liksom. Och vissa är småbarnsföräldrar. De ska väl höra bra har jag förstått. Jag är f d nattknegare på dårhus, har en hörsel som är fantastik. Kan sova djupt med HÖR allt som inte hör till de normala ljuden. Hör därför bättre smygande tysta steg och andra låga ljud än de HÖGA ljuden och tonerna.

Blev irriterad över att JAG måste kolla läget. Blev irriterad på mig själv över att jag inte kunde skita i damen... Hon kunde ju ha brutit alla armar och ben. (Vårdaren i mig är svår att få ut i vissa lägen)... Irriterande.

Jag klädde på mig... och gick ner för alla trappor.... över gården och upp för alla hennes trappor..... Vrålade i hennes brevlåda..... Hon hörde mig inte. Tänkte att det är nog ångestvrål för jag hörde inget hasande eller krafsande som de senila brukar göra då de ligger på golvet.

Kom hem igår eftermiddag och såg att det lös hos henne. Blev lugn. Hade tänkte på tanten under de få tillfällen under fredagen jag hade möjlighet att tänka på annat än kneget. Skönt. Inget brutet och damen lever.

Sen började vrålen om igen i natt. Då körde jag in öronpropparna. Vände mig om och somnade om. Ångest hos damen alltså. De måste ge henne starkare mediciner. Propavan är kanon kommer jag ihåg från mina år i vården. Och Theralendroppar. De knockar bra.

Man kan inte ha en megafon om nätterna här. Sånt tålamod har jag inte.

Trodde Aldrig

Denna vecka skulle ta slut. Fy farao vad jag har sprungit och rännt runt. Äntligen fredag säger jag bara. Nu gör denna mycket trötta fröken helg. Att göra helg denna vecka innebär... hem till soffan och dö. Eller svimma av snarare. Förra helgen var det alkohol hos Herr H. Nu avslutats den lite mer anpassat efter min ålder.

Sen haft alla mina godingar på kneget varit väldigt nära mig idag eftersom det var en sån dag. Im talking Läckerbiten och den unge mannen. Inte undra på att min hjärna la ner vid 1530 rycket till omgivningens förfäran. De är inte vana att se mig lost in space och redo att gå ner för landning helt enkelt.

När jag är omgiven av två sådana skönheter samtidigt, och bägge två är som ett varsitt kärnkraftsverk, som utstrålar kraft och manlighet, så tar det på denna kärrings krafter. Det vill jag lova.

Äntligen fredag. Mot The Sofflock.

Besiktning

Det vet jag att man gör på bilar till som tätt. För att de inte skall rosta helt eller krakelera totalt har jag för mig. Det är samma lika med mig nu, Jag ska, bortsett från att jag ska på röntgen nästa vecka, även till tandläkaren i snar frammtid, sen tillbaks till husläkaren som remitterade mig till röntgenläkaren. Sen till en annan specialist. Sen ska jag till hud och sen till hår. Det sista två rent pimpinettmässigt och inte alls av läkarbehov.

Känns som det är dags att lägga in sig på nödslakt kan man ju säga.

I morgon är jag i behov av att träffa en läkare, akut. Kraftigt behov. Det säger Kollegan med fru, så det är bara lyda. Hon kan det där. Men. jag är så jädra speciell av mig, att jag bara kan komma till denna doktor en viss speciell tid i morgon. Under två timmar i morgon har jag en frist. Hoppas och tror jag.

Sånt jobb har jag. Så jävla epa. Kan inte ens knalla till doktorn då jag vill. Så där spontant som alla andra kan. Nu är det ju en liten speciell dag i morgon det skall erkännas. Annars brukar jag kunna dra iväg då jag har behov av det. Men jag har inte så ofta ärenden til läkaren. Om inte foten är av. Eller knät hänger löst. Eller jag har 40 grader feber och lunginflammation.

Finns ingen Hemma

Igår garvade jag så att jag höll på att ramla av soffan. Väninnan. Hennes minne är helkasst. Hon ringde och börja samtala med mig. Sen slutade hon abrubt för hon kom inte på vad hon ville säga.

Sen så sa hon plötsligt.."Vänta.. Säg ingenting jag måste tänka.." och fortsatte sen att tala med sig själv som så här: "Hmmmm.... Tralalala.... Hmmmm ... Vad var det nu jag skulle säga..?" I flera minuter lät hon så.

På andra sidan luren satt jag. Förstummad till en början, för jag är van vid hennes minne. Men sen bröt jag ihop i skrattanfall.

Väninnan blev skitsur och kom helt av sig. Och började skälla på mig. Jag garvade så tårarna tjöt.

Satan vad senil hon kommer bli. Jag med antagligen. Men jag brukar skylla på att jag har för mycket att tänka på, därav min distraktion. Henne är det nog kört för.

Bonde Söker....Ett Heroin/Tjackluder!

Hemskt gärna vårdad i psykiatrin. I många långa år. Har Kvinnan även avtjänat så är det som hittat. En kvinna med dubbeldiagnos sökes. Helst skall sjukdomen hållas i schack av subitex, men det gör inget om du pundar på ibland.

Har nyss tittat på Bonde söker fru, några korta sekunder per gång, för jag skäms så in i helvete å alla inblandades vägnar. Speciellt de som förnedrar sig och klänger sig pinsamt klängigt moot en stackars bonde som mest lekt med Fröken Höger.

Han, den rödlätta bonden. Hans smak för kvinnor. Ujujujujuj. Det talar för sig själv kan man säga. He likes them Trötta. Slitna. Osäkra. Som inget annat vill än att Pleasa en man. Han är en form av En manlig Florence Nightingale. Som blir upppassad.

Hur var det han Jesus sade.. "Ge Mig era Svaga... Era halta och lytta.." Jag kan ju inte bibeln. Men något åt det hållet tror jag att han sade. Eller var det bara i en film kanske.

Han kommer få en stekpanna i huvudet inom en inte allt för snar framtid om ha nväljer någon av brunetterna. Om han har tur.

Avspärrat För Ryssen

Amatör. Tänkte jag om mig själv då jag skulle ta mig hemåt där efter 17rycket. Innan dess fick jag frågan "Hur ska du ta dig hem då.." från en stilig ung man. "Jag....? Jag går hem som vanligt sa jag.." Och tittade med stora ögon på den stilige unge mannen.

"Eller hur..." sa han "Gå ner och träna eller ta Tbanan, för du kommer inte fram åt det hållet.." sa han och hintade med huvudet åt det hållet jag brukar knalla hemåt.

"Faaaan.... " sa jag. "Jag har helt förträngt detta..." har liksom haft koll på att Ryssen skulle röra sig lite hit & dit inne i stan idag. Redan igår hade jag koll på idag. Och tidigare idag hade jag koll. På Ryssen.

Så jag fick vackert åka tunnelbana. Oh vad roligt. Verkligen.Jag orkade inte gå och chansa på att någon bekanting skulle vara på plats och släppa igenom mig genom avspärrningarna. Så Därav befanns jag, i rusningstrafiken, samtidigt som alla de övriga extra trafikanter som inte kom fram på till fots... Jag försökte se det som en studie i mänskligt beteende. Så brukar jag tänka då jag åker kommunalt.

Det är inte kul att överhuvudtaget att vara tvungen att åka i rusningstrafiken i denna stad. Och denna gång hade jag inte ens musik i öronen eftersom min mobil är inlämnad på verkstad och jag har en epaskitlånetelefon.

Så. Då fick jag det sagt. Igen.

Mörkret

Jag bara älskar novembermörkret. Har alltid gjort och kommer alltid att göra. Man svettas inte. Jo då, dunjackan åker fram och det inte riktigt är så kallt att man behöver dunjackan.Då svettas jag. Därför väntar jag alltid tills det är kallt. På riktigt. Då jag fryser är det officiellt kallt som jag så underhållande brukar säga till min omgivning.

Sen är det ett lugn som lägger sig över staden som jag gillar. Alla blir lite mer harmoniska.

Om jag gifter mig, någonsin, då ska jag gifta mig mitt i becksvarta november. Eller i december, det är lite hugget som stucket. Helst ska det vara en riktig höststorm så. Allra helst en snöstorm. Sånt gillar jag.

Det finns bara en person till som gillar detta becksvarta mörker som jag och det ör Väninnan. Vi har allvarligt övervägt att söka jobb på Grönland eller Island. Faktiskt.

Eller så blir bröllopet på en vacker Ö i söderhavet eller liknande ställe. På kvällen då det är svalt. Annars slår jag ihjäl prällen och de inbjudna som håller tal om de blir långrandiga på stranden underen gassande sol. Parasoll eller inte.

Överjag Vs Detet

Mycket enkelt förklarat för de som inte arbetat i psyksvängen HÄR

Jag har en kamrat som har litet problem. Hon har en flört med en väldigt ung man. Inte så ung att man måste avtjäna om man ger sig i lag med den unge mannen men ung nog att ge kamraten ont i huvudet då hon tänker på konsekvenserna av hennes agerande om hon skulle agera på impulsen.

Han är över 20 men under 25. Kamraten är i min ålder. Hennes överjag är starkt. Speciellt gällande delikata frågor som detta med ålder. Sen knegar de på samma kneg också, men det är nog inga problem. Den unge mannen kan knipa käft.

Hon är nog egentligen en tråkig kontrollerande kärring. Hon behöver roa sig lite med denna yngling. De säger alla andra som min kamrat frågat om råd hos. Det skall jag rekommendera också.

9 Dagar... & Counting

Mobben har varit inne i 9 dagar.

Mobben skall enligt bekräftade uppgifter vara i min hand senast nästa tisdag.

Det är 7 dagar dit.

Om Star Trek Har Rätt

Så är det här med att hata måndagar lika överallt.

DårHuset: Rensa Dialekter

LillPatton Ber Om Ursäkt. Men Idag och några dagar Framöver Kommer LillPatton fulltändigt att Avsky den Skånska dialekten. Fullkomligt Avsky.

De Tre Trallande Idioterna är på G. Fyrkanten och Hans Gäng av Idioter. En av dem Sitter och Talar för Sig Själv, Jämt och Hela tiden. Om Allt och Inget Maler Han på. Lägger Sig i Andras samtal och Ska vara Klok. Eller rolig. NOT. Alla Vill Egentligen Sparka Skiten ur RiksIdioten. Ingen Lyssnar på han. Inte Ens Hans Idiotiska kollegor. De vill oftast Strypa Honom. Det ser man på deras Kroppsspråk.

Idioten Nr Tre, Han Klassade LillPatton som SmygBög Redan Första dagen på Denna DårhusArbetsplats.

Han som bara Maler och Maler hela Tiden...... Om ingenting... Han har fru och Barn. LillPatton har Aldrig Någonsin Riktigt Förstått Hur Någon, kvinna eller man, kan Attraheras av Denna Babbalande Fullblodsidiot..

Tills LillPatton såg Kortet på Frun. Då förstod Hon. Och sen hon Hörde Rykten från en f d Kollega Om den Frun, så fattar LillPatton Ännu mera Varför Idioten Babblar och är en Finne i Röven på Dem alla.

"Vilken Dag.." för att citera Olle i Pistvakt

Med mitt onda knä har jag hunnit med att skadekontrollera Väninnan. Varit nere på 3 butiken och försökt snabba på fixningen av min mobil. Shoppat. Snackat med morsan. Snackat med syrran. Tjatat på Väninnan att skaffa det där husapotek som är bra att ha. Erbjudit mina tjänster att ordna husapoteket åt henne. Varit inne hos PsykUlla. Dejtat.

Väninnan blev sjukskriven 1 vecka.

Mobilen kanske kommer runt den 23-24 november. Generalfel (såklart, det är ju min mobbe liksom). Den 25 reser jag iväg på några dagars kort resa så då vill jag gärna ha min mobbe.

Ljus. Tung kasse. Mat. Lättare kasse. Hade två påtända negrer efter mig i affären. Retade mig på dem. Bestämde mig för att spöa dem vid minsta lilla. Skrattade då jag nöjt fantiserade om hur jag skulle fälla negrerna ihop med personalen då de rånade kassörskan som antagligen var deras plan. De var höga som hus. Och jävligt äckliga. Apäckliga. Sen betalade de och gick. Retade mig inte alls. Snopet.

"Jaha... Oj då... Hmmmm.. Jassså... Hahaha... det var roligt (någon info om min systerdotters äventyr)...Nähä... Va?... Han?.... Så sjuk?.... Fan... Var ska vi vara på jul?... Slipper vi hans urbota trista föräldrar...? Yippie...!"

(Mitt samtal med min mor. Kortfattade versionen.).

Styrt upp med syrran vem som ger vad till vem i julklapp. Frågat vad Mini vill ha.

PsykUlla. Ibland går Fantomen på gatorna som en vanlig man. (Översätts: Jag är snäll). Dock Jävligt sällan mot vettvillingart som hon. Skadekontroll kallas det för. Förebyggande arbete. Julen närmar sig. Tokspelens tid.

Träffat en sockersöt man. Som var lika korkad som Rosing och de andra blondinerna fast han var mörk och snygg. Och gillade dominata kvinnor fattade jag snabbt.

Han skulle älska om jag knockade honom tre gånger per dag sa min radar mig. Synd att jag är så stabil i psyket och stör mig på idioter och fjollor och ynkryggar. Annars hade jag haft han som CraschtestDummiDocka.

Akuten & Haschtomtar

"Jag sitter på akuten. Knähelvetet gör satans jävla ont..." sa Väninnan då hon väckte mig på morgonkvisten.

Märkligt. Jag var och fick knät konstaterat som paj i veckan som var, och hon sitter nu med sitt. Väninnan gick in i en dörrkarm mitt i natten härom natten. Hon hade aldrig suttit på akuten nu om det inte var så att det var hennes onda knä, det hyfsat nyligen opererade knät, som hon körde rätt in i trät så att säga. För hon är inget våp. Jag umgås inte med sådana människor.

Vi kanske får halta fram med kryckor tillsammans i en snar framtid. Då ska vi gå på krogen. För jädrar vad ragg jag och en annan kamrat fick för ett par år sen. Jag med gipsad höger arm och hon med gipsad vänster fot. Då var det ingen karl som var rädd för mig vill jag lova.

Sen hade haschtomten under mig fest igår kväll, med hennes AFA anhängarkompisar. Jag körde in öronpropparna. Fantiserade om att de alla skulle överdosera occh dö, så jag somnade med ett leende. Bilden här ovan ska jag kopiera framöver, så ska jag plinga på hennes dörr, och visa henne hur hon kommer att se ut om hon fortsätter röka på. Och öppnar den importerade så ska jag säga "Toodels". "... "How´ s it hanging...?"

The SoffLock

Lite housework har jag hunnit med idag ochkså trots alkoholintag igår ute på en Ö hos gode vännen Herr H. Vakna gjorde jag också i morse. Tidigt. Innan ringklockorna. Man kan inte alkohola längre som förr alltså...

Herr H lagar sagolikt god mat. Så när jag får min spis (den utan gas om jag bara kommer ihåg att maila värden måtten) så ska jag göra butterpumpkin. Tror det hette så. Yummmi som bara den var det.

Herr H har även väldigt stiliga och moderna soffor. Sådana utan ryggkuddar. Som man sitter på och benen liksom står rätt ut från en när man sitter i soffan. Så att man måste åla sig framåt med baken för att komma fram till bordet för att nå sitt glas, som står på bordet. Eftersom både Herr H och främst jag är lite av DrullPuttar så är det säkrast så.

När Herr H började muttra "Ajajajajajaj...Min rygg...." där på soffan igår alla gånger han skulle resa sig upp från den, och sen gick lite snyggt snett framåtlutad för att få upp farten då han väl kommit upp ur soffan, så höll jag på att garva ihjäl mig. Tills jag skulle resa på mig själv.

We are not unga längre.

Den Här Mannen

Är VD för Sveriges Radio. Innan dess var han politiker. Det har jag googlat fram. Så jag vet vem jag skall ge en Dansk Skalle om jag någongång går förbi radiohuset. Men var inte rädd. Du åker inte på en Dansk Skalle innan jag har kontrollerat med en mera begåvad person än mig själv på det här med att googla fram namn och bild på rätt person.

Ser ut som en handlingskraftig karl. Verkligen. Starkt markerad haka. Manliga drag. ...............

Jag funderar kraftigt på att boka ett möte med honom. Eller med den som egentligen bestämmer där på SR. För nu får det vara nog. De måste sluta kvotera in folk. Speciellt sådana som läääässssspar, inte kan artikulera eller uttala ord rätt.

Genre. Uttalas "Schanger" Inte "Scccchheeeeeenrje".

De måste även skicka de inkvoterade till en TALpedagog som lär dem Andas med diafragman, och att Tala med Klar och Ren Röst (ledsen alla dialekter, Ni Suger).

De behöver även lära sig att TALA utan att de sväljer högt (så man hör det äckliga ljudet i radion) och hur man undviker att lyssnarna hör hur deras käkar gnisslar då de tuggar på något. Om de nu promt måste tugga på något då de skall berätta något. I radio. Idioter.

Och de där som kommer in på någon invandrarkvot och som inte kan tala språket ännu. Skicka dem till radioteatern. Eller det där programet. "... på Serbokratiska.."

Mina Instruktioner

Det finns sådana där ""Coacher..." där ute.

Skit i dem och deras kassa råd. Det funkar nämligen inte med dalt.

Varsågoda, Jag Presenterar Mina GundRegler För Happy Life.

I min BrutalTerapiSkola får man lära sig mycket. B la hur man blåser (alltså lurar) idioter till att göra som man vill. Samt så lär man sig hur man styr lägen. Och hur man mår bra medans man gör det.

I min skola ingår den ädla konsten att skada folk. Utan att slå dem. "Aldrig ge upp" mentalitet kommer sen son ett brev på posten.

Det är nästan den roligaste kursen av dem som jag håller. Den kräver lite stil och finess hos personen som går kursen. Sen lär sig personen under kursens gång den Fasta Handens och den Raka PuckarKommunikationens sköna konst.

P.s kurser ges även i Stil och Finess.

(Jajemensan, jag är Hårt Drilllad hårt av mormor sen små små barnsben gällande vad man säger och inte säger. Vett och etikett stil och finess och jag vet inte allt. En person som påpekar att någon har fel framför andra, är den som har minst stil. Har min mormor lärt mig. Fast det förutsätter att alla närvarande kan stil och etikett. Så när man som jag är omringad av idioter dagtid faller liksom den matematiken).

En sommar gick jag med Tunga Böcker på skallen några timmar per dag för att få Rätta (enligt mormor) Hållningen. Sä ni ska bara veta hur Rak i Ryggen som en Fura jag kan vara. Om jag vill. Både då jag går står och sitter.

P.s D.s Sen har jag även Learning by Doingskolan
Det är när man praktiserar allt jag lärt ut. Gällande allt som har med självkänsla och självinsikt att göra. Under vuxenbevakade sessioner till en början givetvis. (Vissa kan uppleva ett visst obehag i början, därav är en vuxen med och sparkar dig i arslet då du börjat fjolla ut).

Grundreglerna är gratis. Konsten att hantera dem lär jag sen ut. Kurspaketkostnaden är mucho mucho dineros dyrt.

Amerikanskans House

Klev in i entrén då jag skulle kolla knät där hos min Amerikanska Husläkare. Vad skådade mitt norra öga. Barnvagnsmaffian.Och Pensionärsmaffian. I köer överallt framför hiss, trappor och ute på gatan.

Jag tänkte.. "Men vad faaaan....." För jag vill slippa massa ungar och idiotiska föräldrar som på fullasta allvar tror att just deras barn är mest betydelsefullt. Sånt drives me crazy kan jag tala om. Framförallt för att de så totalt skiter i andra ungar. Så gör inga riktigt empatiska människor. Sådana som jag....

Pensionärerna. Låt mig för allas vår skull inte säga mer.

Vad alla dessa idioter missade var typ 18 stora skyltar och lappar överallt i entrén om att sprutan var slut. Kom inte dit. Gå hem. "Är ni inte sjuka så dra..." typ. Samt så fanns anslag om att "Ungen din KANSKE får spruta, du som är vuxen och kräver att få en... Dra åt Helvete."

(Amerkanskan är chef för min läkarstation).

Hursomhelst. Mitt knä. Läkaren jag gick till blev inte Amerikanskan, för hon är populär visade det sig, så jag valde en annan. NyNazare. De är bra för de vill göra rätt. Så hon, NyNazaren fattade ingenting då hon såg och klämde på mitt knä. Hon hämtade en mer erfaren läkare som strax kom därefter med sällskap (kandidater).

Mitt knä och ben bedömdes som skadat efter 15 minuters dragande skakande och ryckande i det av läkarna.

Jag ska på röntgen. På remiss. Till ett sjukhuset.

Att Vara 14 timmar på Mitt Kneg.....

Är kul. Jättekul. Verkligen. Av dessa 14 timmar så har jag suttit ner ca 1 & 1 halv timma. Inklusive toabesök. Så mina fötter är trötta. Ömma. I skallen är jag som min urvridna trasa. Så nu går jag i säng. Vilket pensioliv man har.

Fast det var trevligt ikväll iaf. Lämna mina kollegor med hakorna nere vid sina knän. De såg nämligen galanta unga damer så jag var tvungen att vara den som verkade vara mest intelligent ett bra tag. Mig mobbade de hårt lite tidigare eftersom en av mina stora favvisar behagade dyka upp. ."HEJ!....."Sa jag till han och drog visst på ett leeende som hette duga och gjorde några mooves och benförelser då favvisen passerat mig.

"Herregud vi trodde du skulle skalla ner han..." sa mina manliga kollegor. "Och vad Liten han var.. " sa de sen. "Du gillar ju inte såna små..."< "Pfsssst.... " sa jag.

Inte stod jag där med hakan ner till knänan och fånstirrande blick som mina manliga kollegor gjorde.

Jag kan dräggla med stil.

I Miss

Jag.Saknar.Min.Mobil.

Jag har faktiskt abstinens. Nokia är faktiskt bäst. Da Shit som vi säger i min hood. Faen så mycket enklare än Sony Eriksson och IPhone och allt vad de heter.

Vill inte fibbla med den fula Skypen som jag nästan hela tiden lägger ifrån mig. För utan E71an har jag inget liv. Det finns nämligen i kalendern och telefonboken. Och i alla de andra grejorna i mobilen som jag faktiskt använder (det är ju värsta kontorsmobilen för tusan). Mycket bra för en administrativ nolla som jag.

Jag vill påminna om att jag är en av Sveriges Absolut Största Tekniska Idioter.

En Bra Dag

Så här Glad blev jag idag då jag fick krama om Tekniskt Ansvarig som varit bortrest väldigtväldigtväldigt länge. Sen bjöd jag han på mat hemma hos mig.

I vanliga fall är det Tekniskt Ansvarig som kommer hem till mig och lagar maten. Det var dags att Tekniskt Ansvarig fick känna på hur det är när jag gör något åt honom. Och så har det ju visat sig att jag kan laga mat.

Ni ska bara veta vad jag saknat honom.

Kastanjen

Som jag HALKADE på för ett tag sen har sen dess bara gett Smärta. Pain. Det gör ont som bara den. Både då jag går och står sitter och kryper och ålar. (Fråga inte). Då vi tränar och jag blir nertvingad på knä av Kollegan för att det är meningen att jag ska göra graciösa eleganta övningar så säger jag AJ ganska snart både i min skalle samtlite lite ljudligt.

Sen börjar jag pilla på det stackars knät. Trycker fast det gör ont som fan. Tittar på Kollegan som nu vant säger utan att titta upp på mig "Nej jag tänker inte röra på knät.." (Jag har väldigt ofta velat ha en secund opinion gällande knät dessa veckor kan vi lätt säga)

"Tänk om benet är av..." sa jag härom veckan. Skulle vara typiskt mig. För jag är ingen som springer till doktorn för minsta lilla.

I helgen här blev knät lite noga undersökt av mig. Det är en kapselLiknande sak med vätska eller någonting liknande (BLOD!! Säkert)som åker runt där vid och runtomkring knäskålen. Ena sidan ev benet är stålhårt. Stålhårt och ömt. Och SÅ vältränade är jag inte. Att jag har stålben liksom.

Så i morgon är det jag som sitter utanför den där elaka Amerikanskans rum nere på DoktorsMottagningen. Får se vad hon hittar på. Kanske hugger av benet på mig. Antagligen. Före dess sätter Amerikanskan en spruta (men bara om jag har tur)och tar sen fram en STOR kniv, sätter den mot mitt ben och skär sen saktasakta upp mitt ben medans det töms på blod...

Eller Var, eller benmärgsvätska eller vad det nu är där inne. Ingen bedövning blir det iaf. Säkerligen. Alla gånger. Me Not Ge läkare lusten att vara empatiska eller känsliga i sin handhavande av mig. Det är inte lätt att vara en hårding som jag..

Precis som SIST jag var däre opererades jag utan bedövning. Fast inte av Amerikanskan. Utan av en annan kvinnlig läkare.

Läkarna gillar att plåga mig, så är det bara. Eller så bokförs det noga, i mina journaler hur pass mycket smärta jag tål. Som de sen sitter och poängsätter på sina julfester. Undrar när finalen går. Jag har ju tävlat i nästan 30 år nu.

Kors i Jösse namn.. Någon Måtta

Får de allt vara. De sjunger julsånger nere på min gård. Ett gäng karlar. Låter riktigt bra faktiskt.Jag trallar med här hemma. Men för tusiken- det är ju bara i början på november. Det är låååångt till julsångerna tycker jag. Två veckor till utan dem vore inte helt fel.

Undrar egentligen om de är fulla och driver med PsykUlla? För jag hör hur någon helt plötsligt har gått ut och börjat mattpiska för glatta livet. Kan bara vara PsykUlla som gör sånt. Hon gillar inte glada människor.

För två veckor sen såg jag en sen kväll på väg hem att trädet där nere på Norrmalmstorg var iklätt julglitter. Och Granen kommer väl upp strax där med. Och sen ett träd nere vid Skeppsbron (Kinneviks är snyggast banne mig. Varje år vinner de skönhetstävlingen årets vackraste träd) och sen det trädet på stureplan. Mina JulGransKollsNedräkningsPlatser.

The Väninna & The Farmer

Väninnan har lite depp. Han karln om hon kontaktade har inte hört av sig. Och så har hon PMS. Karln kommer förr eller senare att höra av sig, det tror jag. De knegar ju med samma sak liksom. Den det är mest synd om är faktiskt jag, som är den som drabbas av humöret hennes.

"Det är precis som ett äktenskap".... muttrar jag för mig själv ibland då Väninnan har fått något frispel och jag håller masken för fulla muggar för att inte gå in i fällan. "Precis som ett äktenskap....."

Bonden. The Farmer. Som ville ha regler och GroundRoules. Det har han nu fått. Vi ska ses. Jag får göra precis som jag vill då vi inte ses. Träffa andra om jag så vill. För det sa jag att jag kommer att göra. Bara det inte blir "otrohetsaffär.." av det hela sa lilla Bonden då.

För det går ju inte för sig. Eller går ihop rent logiskt. Han och jag vi ska ju bara ses ibland, men inte kila stadigt eller hur man nu säger. För då får jag panik. Och han med. Bonden. Mannen som vill men inte vet hur han ska få det han vill. Jag hjälper han lite på traven.

Karlar. En del. Så jävla lätta.

Monday. But Why

Fy för farao vad jag inte gillar måndagar. Det går något märkligt virus på kneget. Gallopperande sjukan i Idioti och aggressivitet tror jag banne mig att det är. Det skenar friskt nu. Och Idioterna och Nollorna ska skapa lugn bland folket.

Hahahahahaha. Tillåt mig att slita mitt hår. Eller Hur att de klara av den biffen liksom.

Jag ger mig snart tillstånd att bryta ihop. Det verkar vara ganska behagligt. Gå in i väggen -bli apatisk -ligga och stirra in i väggen hela dagarna-bli sjukskriven iaf tre månader. Minst.

Alla andra blir säkert det. Men inte jag. För...

Jag har Hårda Amerikanskan som Husläkare. Inget dalt där inte. "Kan du gå så lever du. Alltså behöver du inga mediciner..." Det är hennes Rules.

Amerikanskan, Hon körde med mig som Faen då jag var så nära döden man bara kan vara som lunginflammationsdrabbad pangförkyld med ont i hjärtat utan röst tungandand med typ noll i syreupptagningsförmåga apsvag rökare, i kraftgt behov av hästpiller från Bolivia typ, eller något annat land där de gör bra dunderkurer så att säga..

Respekt. Jag gillar kärringens stil.

Skype & En stilla Klagan

Jag har fått en Skypetelefon som lånetelefon. Min E71 a hade de ingen aning om i butiken vad som hande hänt med den, så lilla E71an åkte in på verkstaden. Försäljaren i affären försökte kränga på mig en hemtelefon också, men då sa jag att jag får inte bestämma sånt. Det gör Tekniskt Ansvarig. Som antagligen hade dödat mig om han kom hem från sin sköna semester och fann att jag hittat på nya dumheter. (Hemtelefonen och Datan och Tv hänger liksom på ett annat abbonemnag).

Jag har ingen aning om vad Skype är. Ful är telefonen också. Skitful. Bakluckan eller vad det heter ramlar ur hela tiden också. Jag har bara lärt mig att svara i telefonen samt hur man gör för att läsa sms. Punkt och sånt har jag ingen aning om var det är någonstans att finna. Så svar kommer bara ibland till de som kontaktar mig.

Inte heller reagerar man när det ringer på den, för det är ju inte "min" ringsignal som drar igång och som jag är tränad att reagera på. Tro inte heller att ens kontakuppgifter hamnar i den nya SKYPE lånetelefonen då de sätter i simkortet i lånetelefonen. Inte alls.

CallBoy

Sen finns det de snubbar som skickar sådana här mail till en. De brukar alltid ha bild på sina vältränade kroppar, och någon snygg kille på profilbild. Som de hoppas och önskar att alla damerna skall köpa, att det är bilder på dem själva.

Maila mig: XXXX_XXX6@hotmail.com
om du vill träffa en generös vältränad välutrustad gentleman som kan ta hand om en riktig Kvinna.....om du tycker om att retas och frestas.......att få en man galen av åtrå.....
hör då av dig med ett mail till min Hotmail-eller lämna din mailadress.

mail: XXXXX_XXX_6@hotmail.com INGEN MSN.

Jag har alltid undrat om de får napp. Finns det damer som går på det.

"Vill Du ha Adressen till Min Hemsida"

Om det är någon som någongång tänker börja nätdejta så ska jag här nedan ge ett exempel på vad man kan få för sorts brev, då man finns ute i cyberspace:

Hej,

Jag blev nyfiken på dig.

Jag är en glad kille som jobbar som krokimodell, dvs nakenmodell för de som lär sig teckna och måla.

Jag är också ofta med som nakenmodell på möhippor, tjejfester och liknande. Ibland nakenmodell för kroppsmålning. Ibland blir det nakenshow av annat slag. Stortrivs med det.

Vill du så får du gärna se min hemsida.

Jag hoppas du vill höra av dig.
Kram

Mannen som är avsändare kallar sig för "vardagsnudist" är 45 år från Jönköping. Need I say moore?

Mobilen Vill Inte Funka

Den Har lagt av. Kom hem från min söta lilla dejt och mobilen bara lade av. Den nya fina E71an. Undrar om TvåOchEttHalvtÅringen lyckats med konstycket att ge den dödsorder. Vi är ju liksom släkt så det vore konstigt om den talangen skulle stanna vid mig.

Jag är för oteknisk för att ha såna här tekniskt avancerade mobiler som jag har. Ingen kalender har jag längre. En sån där jag har skrivit ner alla vänner och bekantas telefonnummer och andra kontaktuppgifter man kan behöva. Idiot.

Kanon. I morgon vet jag vad jag gör. Trillar ner till 3 som får lösa problemet. Hoppas jag slipper få en lånetelefon. Det verkar vara väldigt omständigt. Har jag hört.

Kom fram i tid

Till min lunchdejt. En Charmig liten sak på två & etthalvt år.

Funderade framme i förorten

Hur fan var de man tog sig dit egentligen .. ?

Kom inte ihåg

vilken buss som tar mig till dit jag ska när jag väl kom ut ur tbanan ute i förortistan ..

Gick upp aptidigt

Och Tog Tbanan ut till förorten. Hade en tidig dejt.

Tala Ur Skägget

"Vilka är dina premisser"" frågar Bonden. Vad betyder det? Jag fattar inget och vet inte alls vad jag vill bara för det. Börjar känna den bekanta känslan av lätt panik och viss irritation. Krav. Jag är inte så bra på sånt här.