Har jag ilskt gapat här på morgonen. Om jag inte hade så förbenat ont överallt i min kropp så skulle jag ha sprungit ner för alla trapporna och elegant hoppat över staketet på gården, och sprungit fram till KärringEländet som står där med alla sina elektriska apparater på högvarv.
Sen skulle jag ha böjt mig ner och tagit upp lite gräs i min högra näve, medans jag håller min vänstra hand om kärringens hals. Sen stoppar jag in gräset från min högra näve i käften på henne, långt in i halsen.
Sen hade jag sparkat ner kärringen i hinken hon envisas att bära ut på gården. Där skulle hon få sitta medans jag går och sätter på vattenslangen, som jag sedan monterar på ett sådantsätt att den hela tiden sprutar vatten på kärringen. Ett kallt huvud är vad hon behöver. Alla kärringar som är rädda om frisyren förtjänar ett rejält vattenbad.
Sen skulle jag hämta alla apparater de har i källaren. Jag skulle starta upp dem allesammans. Och parkera kärringen i mitten av alla apparater. Med gräs i mun och inga öronproppar. Där skulle hon få sitta. Hela helgen. Dygnet runt.
Ingen av grannarna skulle lyfta ett finger för att hjälpa henne. Kärringen är som sagt djupt avskydd av alla här. Grannarna skulle bara gå förbi henne och småflina.
Där bredvid kärringen, där har jag satt upp en skylt. Den är mest till för de som inte kopplar så snabbt varför kärringen sitter där hon sitter.
"Konsekvenslära" har jag textat på skylten.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar