tisdag 22 mars 2011

Att Vara Tydlig


Är Inget Jag Har Problem Med. Om Vi Inte Snackar Vissa Delar Av Privatlivet Och Feelings- Då Finns Det Ingen Som Fegar Ut Eller Fintar Bort Bättre Och Snabbare Än Jag. Men Idag Ser Ni- Var Jag Så Tydlig Jag Någonsin Varit, Mot Kakan -Utan Att Just Göra Han Osäker På Om Jag Menar Det Han Tror Jag Menar Som Jag Är Bra På Att Göra- Och Inte Heller Var Jag Övertydlig- Och Liksom Nästan Måste Skriva Det Jag Menar På Näsan På Honom.

Idag Kallade jag Kakan för min "Lilla Goding.." . Med EfterTryck. Sedan Sade Jag Att "Jag Saknade Honom.." . Och Att Jag Tyckte "Vi Skulle Ut Och Ta Ett Glas... För..... "Det Börjar Ju Bli Vår"... Fortsatte Jag.

Sedan Kom "Jag Är Ju Inte Din CapoDiTuttiCapo Längre"... Ur Min Mun (OmOrganisation) Medans Jag Fortsatte Babbla På, Och Klämde in Frågor Om Annat Mera JobbRealterat Där Emellan.

Min Kaka Bara Log- Slog Ner Blicken I marken- Som Den Lille Raringen Även Gjorde Då Jag Kom Emot Han- För Jag Såg Att Han Såg Mig På Håll Där Jag Kom Spatserandes- Och Han Blev Lite Generad Då Jag Sade Detta Till Honom, Samt Som Jag Tittade Honom i Ögonen Med Mina Ögon- Som Liksom Talar Sitt Eget Språk- Hur Jag än Försöker Kontrollera Dem.

Kakan Sade Att "Ja.." .. Och Bara Log Så Där Ljuvt Som Han Bara Kan.

HerreJösses. Det Börjar Bli Vår. Och Jag Är Farlig Märker Jag.

SweetJeesus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar