Va-vare-ja-sa

Strax efter min ankomst träffade jag VGurra som sa att "allt är så bra"!
-"Lillpatton och Mähät har hittat varandra liksom Tops har gjort med paragrafen"... så fortsatte han: "Tops är riktigt rolig! Han får en att se saker på annat sätt".

Herregud, tänkte jag. VGurra luktade lite övernattning, sådär gammalt och instängt.

Sen tog jag min walkabout och hamnade hos den gamla bebisen som såg ut att vara påtänd. Han har provat olika stationer på dårhuset men hamnade mot allas vilja längst in, längst bort.
Han såg annorlunda ut, smalare? Kortare hår? Gamla bebisen toklog medan han rotade efter gamla tidningar i en pappersåtervinning. Hade inget direkt att säga och gick vidare efter 3 minuter. Jag såg också ut som en dåre för min mun toklog i hans takt.

Promenaden drog vidare till stationen för metall-utlåning och underskrifternas mecka.
En kvinna som varit gift med en numera lobotomerad man är förvånansvärt en av de friskaste vi har. Jag liksom öppnade en kran och så vällde det ut sanningar och åsikter. Kontentan var att hon är inte ett fan av paragrafen eller det han står för. Det visste jag sen tidigare.

Gick förbi 3 snälla och kammade dem medhårs, bad om tips och fick dessa små varelser att känna sig viktiga.

Såg kakan. Fick en oerhörd stark ingivelse att skrika; -Men bjud ut Lillpatton nån gång, DÅ!
Eftersom jag ej har tourettes så övervann jag ingivelsen utan problem.

Frugan ringde.
Hon berättade att hon var i köket och hör vår son ropa "Nä, Nä, Nä....dä, dä, dä!!!!"
Frugan hittar honom på toaletten, tittandes ner i toaskålen och slår ut händerna som om han vill säga att det är borta nu. Undrar vad han spolade ner?