Märkligt vad man vänjer sig vid mycket underligheter. När man är ute och går med Väninnan så kan hon bara gå på ena sidan om en. (Antagligen för att hon hör bäst på sitt vänstra öra) men det skulle hon aldrig erkänna.
Samt så håller hon sig antagligen till den sidan för att hon har lärt sig att jag uppmärksammar och ser henne bäst på den sidan. Jag är ju inte direkt purung jag heller. HAr mer än en gång gått rätt in i henne om vi säger så..
Det ser ut lite som Anders Björks walk då han var försvarsminister och hade finbesök.
">
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar