fredag 18 september 2009
Äntligen Sömn
Nu ska jag hoppa i säng. Är så Jävla trött så ögonen går i kors och har legat och drägglat på sofflocket ett tag märkte jag nyss då jag vakna till. Så här trött är jag aldrig på vardagskvällar vanligtvis, detta verkar bara hända på fredagar. Ibland även på lördagarna. Jävla udda tycker jag.
På senare tid då jag vaknat, framför allt vardagsmornar då jag ska ta mig upp till kneget, då har jag noterat att jag byggt in mig. Jag har byggt ett skydd runt mig med alla mina kuddar. Ett stort varningstecken på att jag verkligen inte trivs med livet, på jobbet då. Är visst riktigt trött på att gå och parera mig från alla attacker.
Jag sover som så här: Snurar runt mycket men sover jävla gott. Har en massa kuddar just därför att jag snurrar runt mycket, och så måste jag ha en av kuddarna PÅ huvudet,ner över ögonen, men inte över näsan. Kudden är fastspänd vid öronen om ni hänger med på ett ungefär hur det ser ut då jag somnar in. Ligger gärna på rygg med armarna upp, en av dem (armen) lite över kudden som ligger över mitt huvud men inte över näsan,och den andra armen lite snett utåt där uppe vid skallen. Ena benet snett upp med foten mot knävecket på det andra benet, som är liksom rakt ner. Så sover jag bäst.
Sen snurrar jag runt på mage, sida rygg och armarna och benen händer med så gott de kan där jag vräker ut mig. Jag har givetsvis en stor dubbelsäng som passar till mitt lika stora ego. Med en madrass, inte två, för jag hatar att hamna med ryggen i springan mellan madrasserna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar