Ser Man På Här Är

Skylten. Jag ska ta med mig den till kneget, och sätta upp framför snoken på den person som för ett par veckor sedan tyckte lilla jag var dryg. "Dryg.." tänkte jag. "Du Vet Inte Mycket Om Livet Lille Vän.." tänkte jag och fortsatte lyssna på vad den lilla människan sade. Ty det är lite synd om människan, som inte får vara kvar på kneget. Om inte annat ska jag rama in den, och ställa upp denn abild på mitt skrivbord. En del människor har inramade bilder på sina skrivbord har jag noterat. Och De flesta människor har bild på sina barn. Men Läckerbiten har en JÄTTESTOR bild på sin fröken (brutta) i fönsternischen på sitt kontorsrum har jag noterat (var där inne igår i ett ärende).

Det är en så pass stor bild på hennes, The GirlFriends, nylle att man bara förstår att den där bilden har han inte förstorat upp själv, och gått och tjackat en ram till. Nope. Den där bilden, har han fått av henne i födelsdagspresent (hans födelsedag givetvis) eller som julklapp. Inslaget i exklusivt papper med sidensnöre. Allt detta Cörtasi of flickvännen, som mödosamt lagt ner tid (timmar) på att göra detta, paketera in en bild på sig själv i JÄTTEFORMAT.

"Hahaha... Ja Jädrans" Tänkte jag då jag såg fotografiet första gången där på platsen rätt framför Läckerbiten så han inte kan värja sig WhatSoEver från henne. Det är lite jobbig att analysera, varesig jag vill eller inte- det skall erkännas. Men det är så då man som jag har Tentaklerna ute. Jag analyserar egentligen inte- jag bara får en feeling. En magkänsla. Och den är alltsom oftast rätt.