De Här

Ä slut i hela stan. Dessa pjuck går jag i varje vinter (fast jag köper nya med några års mellanrum) och har så gjort sen mitten av 80-talet. Det ni. Finns inga bättre dojor. Man kan gå barfota i dem och man fryser inte. Jag har varit i fjällen och på andra kalla ställen med - 20 C, och de är som att gå på moln.Varma moln. Dock, denna vinter verkar det som om hela Stockholm har insett detta med dessa magnifika dojor. För de är slut överallt. De bästa är Bally, kostar från 4000 kr. Men man kan få dem för 2.000kr. Om man har tur. Eller, som de religiösa säger "Om Gud Är God..".

Jag måste ha nya, curlingkängor (som jag kallar dessa pjuck för) då min vänstra curlingkängadoja har hål i sig har jag märkt. Har tyckt det drar lite och varit lite kallt om fossingarna där jag vinglar fram på mornarna trött som ett aber på väg till kneget. Och då jag väl rasslar hemmåt är jag så trött och så less att jag bara tänker "Varm dusch.... Ha det tyst omkring sig... Inga ljud..." Jag ser med andra ord på TV med ljudet av och svarar knappt i telefonen at my house. Det är vad som finns i mina tankar då jag halkar hemmåt. Det, och vad jag skall äta. Eftersom man har matlådor med sig nu för tiden. (Saaaaaaatanigaaaaatan vad det är tråkigt).

Så Manana blir det en repa på söder. Där fanns dessa Dojor. Sa Väninnan då vi satt och drack rödtjut på vår sylta i mina krokar medans jag dränkte sorgerna efter mina curlingdojor som jag inte fick inhandla. Och Väninnan var mest starstruck på den söta servitören som rörde sig runt oss och de övriga gästerna så hon försvann bort i tankarna lite ofta och log lite generat.

Är det någon som ser ett par av dessa pjuck, och svarta ska de vara, i stl 39-40, var vänlig lägg undan dem till mig. Annars ligger jag snart och snörvlar. Nerbäddad med hög feber. Och hosta. Och måste då ta mig ner till Amerikanskan på läkarstationen. Och det har jag inte lust med. Har varit där nog för i år tycker jag.