När Jag Och

Vänninnan tidigare i år satt och tog en Härlig ResKnäpp i baren på arlanda precis utanför vår gate (väldigt bra planerat där på ResaLångtBortAvdelningen) och jag satt och hade lite LättPanik då jag såg alla enorma stora maskiner som skymtade förbi utanför, och tittade på vår egen flygmaskin- Som jag då tyckte- var lite väl liten för en sådan långflygning som vi nu hade framför oss. Mitt i detta så kom det en JätteBebis gående och jag- Som har PokerFace av Rang- Höll faktiskt på att sätta min goda drink i halsen.

"Är Det Vårdaren Som Är Där Bredvid Henne.." Sáde jag till Väninnan medans vi Hårt Granskade det sällskap som kom med JätteBebisen. VI var på väg till Semester och ville Inte få resan förstörd av några NutCases, och ville Inte kliva in i våra yrkesroller. Vi ville vara private and incognito.

Kom sedan hem från den sköna semestern, och förstod att det var ett Mode. Ett FaschonStatement. "Men Dra Mig På En Pinne... " Mumlade jag då jag Bläddrade i Kvällstidningarna och såg annonserna, och även vissa Glossy Magasin. "Folk Är Galet LättManipulerade.." Muttrade jag vidare.

Vet ni- Ingenting kan få mig- en vuxen kvinna- att hoppa in i dessa JättePyjamaser. Om folk hemma går runt och myser i dessa är en sak, Men ska jag berätta- Är man som jag skolad i Psykiatrin så är man. Då drar man vissa slutsatser av en del människors beteende som man ser går klädda som VuxenBebisar ute på stan, efter att man givetvis har försäkrat sig om att det Inte är en särskola, eller delar av ett maskeradtåg som är ute på utflykt.