Var min tanke i morse då jag drog upp rullgardinen och stod som Gud Skapat Mig, febrig och snorig, och inte riktigt kvick i skallen som jag brukar vara (jag är trög i skallen i vanliga fall på morgonkulan då jag är nyvaken) men med denna förkylning som rasar i kroppen kopplar jag Riktigt Riktigt trögt. För vad skådar mitt Norra Öga där när jag dragit upp rullgardinene och fått igång hjärnan- Jo ser ni, det är en Man På Taket, fasligt nära änden på taket, med någon form av pinne i handen och med ett långt snöre om sin midja. Och han tittar ner på mig.
"Det Är Ju SjälvaFaaan.." Muttrar jag. .."Får Inte Vara Ifred I Sitt Eget Hem liksom".. . Fortsätter jag muttra. För Han ser Lite Förvånad ut, då Han Har Huvudet åt det håll där det låter ifrån ett av fönstren, Mannen På Taket (Jag kan inte göra någonting speciellt tyst och diskret, framför allt inte på morgonen då jag drar upp min rullgardin och snubblar in i grejorna där vid mitt sovrumsfönster).
Sen kopplar jag och fattar att Mannen På Taket kanske har något med lappen jag fick i lådan för någon dag sen, om att de skall komma in gubbar i lägenheten och göra grejor snart.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar